Om skolan

Om skola:

 

När flyttningen av sågverket från Korsnäs i Dalarna till Kastet vid kusten 1899 innebar detta en väldig omvälvning i ett så gott som obebyggt område. Gävle stad, som ägde denna del av Bomhus, fick stora problem. Skolundervisningen hade tidigare skötts av Valbo socken.

I början fick undervisningen ske i hyrda lokaler under svåra förhållanden. I Stora Holmsunds herrgård undervisades 1899 två folkskoleklasser med vardera 55 och 46 elever. Där hade man också en småskoleklass med inte mindre än 60 barn. Dessa klasser hade det största barnantalet i hela staden.

I skolrådets protokoll den 23 maj 1898 anmäldes sålunda, att de familjer, som voro ifrågasatta att nedflytta till Holmsund, innefattande omkring 250 skolpliktiga barn och att nedflyttningen skulle börja till jultiden. Ett nytt skolhus vore därför ytterst behövligt. Vid ett följande sammanträde tillsattes en kommitté, bestående av kamrer S. H  Åström, fabrikör A. F. Sjöberg och ingenjör G. A  Lindström att närmare utreda frågan och med Korsnäsbolaget förhandla om lämplig tomtplats för det nya skolhuset. Som tomtplats enade sig skolrådet och bolaget om den plats, där nu Kastets skola är belägen.

 

Kastets skola ritades av stadsarkitekt E A Hedin och stod färdig år 1900.
I motsats till träskolorna i Valbodelen var Kastets skola ett stenhus. Det var byggt i tre våningar och med hög stensockel, som gav möjlighet att använda källarlokalerna. I skolans bottenvåning fanns förutom klassrum för småskolan en stor sal, som de första åren användes för gudstjänster. En trappa upp fanns folkskolans lokaler. Vindsvåningen hade utrymmen, som från början var tänkta för pojkslöjd och flickslöjd. Det saknades emellertid bostäder för lärarinnorna. Därför flyttade man pojkslöjden till källaren och delade motsvarande vindsutrymme i flera små lägenheter.  Dessa lägenheter blev mycket obekväma. Allt vatten måste bäras upp och all slask ner och över hela skolgården. Ved till spis och kakelugnar bars också uppför alla trapporna. Flera av lägenheterna var bebodda av lärarinnor till någon gång på 30-talet. Bostäder för lärare med familjer ordnades i ett nybyggt hus intill skolan. Ett uthus, som innehöll vedbodar och avträden, dels för lärare, dels för elever, hörde också till och allt omgavs av ett högt, rött trästaket.

Följande stycke är hämtad ur boken Gävle folkskolors historia, skriven av G. E Lundén:
”I källarvåningen fanns slöjdsal för gossar, värmekammare, eldningsrum, acetyléngasverk m m. I bottenvåningen 4 småskolesalar, 1 folkskolesal, 1 kapprum samt rum och kök för vaktmästaren. I våningen en trappa upp fanns 4 folkskolesalar, 1 lärare- och materiellrum samt kapprum. I vindsvåningen fanns 1 slöjdsal för flickor och bostäder för fem lärarinnor. I en särskild lärarebostad, som samtidigt uppfördes, fanns två bostäder för de manliga lärarna”.

 

Det mesta av inredningen till Kastets skola nyanskaffades. Brodins snickerifabrik i Gävle levererade moderna, ensitsiga bänkar till folkskolan (åk 3-6) samt höj- och sänkbara svarta tavlor. Belysningen var länge ett stort problem. Först använde man fotogenlampor. De gav dåligt ljus och krävde mycket skötsel. Då övergick man till gas, först acetylengas och senare till den ofarligare acetongasen. Värmen i skolan fick man från en varmluftsugn i källaren. Den varma luften gick genom kalanler till olika lokaler, avkyldes och gick ner i källaren för ny uppvärmning.

Den första manliga läraren på Kastet var Gustaf Uhr, som blev skolans förste tillsynslärare, mest titulerad överlärare. Han tjänstgjorde från början inne i centrala stan, men ombads ta tjänsten i ”nybyggarsamhällets” skola, då han ansågs vara en duktig disciplinkarl. Han lär ibland ha tjänstgjort  i stället för stadens präster vid gudstjänster i skolan och för att hålla andaktsstunder i likbodarna, då någon dött. Överläraren hjälpte folk med skrivelser av olika slag till stadens myndigheter, men blev nog mest känd, då hans som förste ledamot från Bomhus 1908 invaldes i stadsfullmäktige.

 

En utav lärarinnorna som arbetat på Kastets skola var Helga Johansson.

Helga föddes i Luleå 1887. Hennes fullständiga namn var Helga Regina Emilia Fredrika men Helga var tilltalsnamnet.

 

Föräldrar till Helga var timmarman Herman Johansson och Anna Evelina Stenudd och de hade fem barn, varav Helga var ett utav dem.
Helga var bara åtta år när modern avled av hjärtslag och fadern gifte sedan om sig med en kvinna från Piteå.

Helga tog 1906 examen i Öjebyns (Piteå) småskolelärarinneseminariet.  På hösten samma år kom Helga till Kastets skola där hon arbetade några år innan hon började vid Norra skolhuset. Hon blev kvar där fram till sin pension 1948. Helga avled 1980 i Bromma.

 

 

Källor:

Bomhus – från fäbodbygd till industrisamhälle
Gävle folkskolors historia, av G.E Lundén

Gävle stadsarkiv, Gävle kommun